Kanske dags att presentera sig. Sofia Eriksson heter jag och är den fjärde bloggaren. Är i grund och botten en göteborgare som nu har flyttat upp till Stockholm för att följa mina drömmar.
Jag började dansa ganska tidigt, redan vid fyra års ålder. Anledningen till att jag började dansa var för att jag såg ett program på tv där det var ballerinor med rosa söta kostymer som dansade. Då sa jag till mamma att det där vill jag hålla på med! Så jag började dansa barndans och sen dess är jag fast. Älskar dans i alla former och vet inte vad jag skulle göra utan dansen.
Så det är anledningen till att hela denna resan började. Jag valde att börja på Svenska Balettskolan i Göteborg och där gick jag från 4:an till 9:an. På den lilla fritid jag hade dansade jag lite allt möjligt, allt från jazz till hip-hop.
Sedan sökte jag in till Kungliga Svenska Balettskolan. Intagningen var nervös, har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Den mest nervösa delen var nog solobiten. Att stå på scen helt själv framför en jury, som skulle bedöma mig. Jag minns att jag stod där och tänkte, hur ska jag klara det här? Men när jag hörde musiken och jag började röra mig så kändes det inte omöjligt längre.
Men det gick bra, jag överlevde och nu väntade jag på brevet, där det skulle stå om jag kommit in eller inte. Det efterlängtade brevet som jag knappt vågade öppna, det kom. Jag öppnade det och blev helt överlycklig, jag hade kommit in på Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm, jag hade klarat det.
Det jag inte hade väntat mig var hur skrämmande det ändå kändes. Jag skulle flytta hemifrån, jag skulle stå på egna ben jag skulle sköta ett helt hushåll.. själv. Men med mycket stöttning och stark vilja så gick det och här är jag nu, ett och ett halvt år senare och jag stortrivs. Det är det bästa valet jag gjort i hela mitt liv och jag skulle inte vilja ändra på någonting.
Det var allt jag hade att säga för denna gången ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar