Mycket på gång.

Det här har varit en händelserik vecka.

I onsdags gick hela skolan och såg ett genrep av Romeo och Julia på Kungliga Operan. Jag blev förvånad att kompaniet inte var så tajta. Men sedan såg jag premiären på fredagen och blev glatt överraskad. Det var väldigt stor skillnad. Dom som gjorde huvudrollerna var Jurgita Dronina och Olaf Kollmannsperger, som båda är väldigt duktiga individuellt och tillsammans var dom underbara. Dom lyfte hela föreställningen och jag blev väldigt inspirerad.

Just nu håller vi på och repar för fullt inför vårföreställningarna. Vi i klassiska linjen gör en balett som heter Conservatoriet, där det är mycket detaljer som ska finslipas för att det ska se bra ut. Så med knappt en vecka kvar till premiären är det en väldigt intensiv vecka vi har framför oss. Många rep och långa dagar men det är absolut värt det!

I helgen hade jag besök av min mamma och en vän till oss som heter Aviad Arik Herman och är dansare på Göteborgs Operan. Det var en väldigt rolig helg med fint väder, god mat och underbart sällskap.

Terminen börjar lida mot sitt slut och det känns skönt att få åka hem till Göteborg och slippa läxor och prov men att vara ifrån dansen blir lite svårare. Därför planerar jag att åka till New York och dansa i sommar. Det är en sommarkurs på tre veckor och det ska bli riktigt kul. Sommarkursen är ju inte gratis och därför känns det väldigt skönt att jag har fått stipendier som kan täcka upp en del av kostnaderna.

Så det ska bli väldigt roligt och det är något jag verkligen ser fram emot. Ha en riktigt bra sommar, det ska iallafall jag ha ;)

//Sofia

"Lugnet före stormen"

I skrivande stund sitter jag i datarummet hemma i Linköping och är ledig under Kristi Himmelsfärds-helgen. Visst, det är ju skönt att vara ledig men att avbryta träningen och alla repetitioner mitt i processen känns lite underligt. Det har varit en stressig period, för att i stort sätt avslutas de flesta teoriämnen nu till sommaren. Så arbeten och redovisningar har gått hand i hand med träningen och repen till vårföreställningen.
Jag och min klass kommer att framföra ett grymt bra stycke vid namn "DaTha" av Alexandra Campbell (Cullbergbaletten). Ett oerhört fysiskt stycke och det MÅSTE vara samspelt mellan varje dansare, för att annars så skulle hela stycket förstöra sin glans. Årskurs 3 framförde stycket förra året på Dansens Hus, och vi i årskurs 2 ska få framföra det nu känns grymt kul! Dock måste vi hålla samma standard som treorna som gjorde det första gången. För det är ju inte så kul att försämra något som redan var så bra första gången. Men det kommer nog bli jättebra ändå.
Jag och min klasskompis Vanilla Stillefors repar även till föreställningen vår duett "Arerapes" som vi tävlade med på skolans koreografi-tävling. Trots att det var länge sedan vi körde den, så sitter den i våra kroppar än. Tur det. ;)
Jag ser verkligen fram emot den kommande Vårföreställningen. Nu när jag är ledig är det bara att vila sig och förbereda sig för de kommande veckorna fyllda med stress, nervositet, repetitioner och allt annat som ingår. Men när det väl gäller är det bara stråla och njuta av att stå på scenen!

*UDD*

Chet Walker och Påskharen

Mina höfter är fortfarande i rörelse efter förra veckans jazz-workshop med Chet Walker! Att ha fått chansen att vara danselev för honom är ju som en merit i sig. Han är koreograf/dansare och regissör, verksam på Broadway, med flera priser för olika internationella föreställningar i bagaget. Han var helt otrolig! Hans jazzklass var helt otrolig! Haha, man kände sig nästan otrolig!!! Hehe, otroligt roligt med andra ord... Haha, ja det var som om man satt fast i jazzens sensuellt lockande nät... (se bild)

Efter den sista intensiva dansveckan när påsklovet skulle ta över, så var jag helt slut när jag väl var hemma i halmen. Trots att jag hade lov, så tog det ett bra tag innan jag kom ner i varv och kunde riktigt njuta av ledigheten. De sista veckorna hade varit så roliga och intensiva, så det blev konstigt att helt plötsligt åka hem och "bara" var ledig...

Men det var inte så svårt efter ett tag. Hela huset var prytt med påskris,
porslinskycklingar och en härlig familj som väntade på en när man kom hem. På Påskaftonen fick jag och syrran som vanligt leta efter "Påskharens" godis-ägg och presenter som låg dolda i trädgården.
Yes, Påskharen kanske inte finns, men det gör hans godis dock. ;)

Idag åker jag och familjen ner till Danmark för att fortsätta ledigheten där med vänner och bekanta. Dock är jag inte färdigpackad än, så har lite saker och stå i. Men fortsatt trevlig påsk!

*UDD*

Balans mellan “hard work” och vila

Just nu är det massor av saker som pågår på skolan. Vi repar med Alexandra från Cullbergbaletten inför vårföreställningen och det är väldigt roligt. Man lär sig mycket av att repa med en koreograf som kommer utifrån. Förutom alla våra ordinarie klasser så har vi denna vecka också haft workshops med Chet Walker som, såvitt jag förstår, är Brodwayproducent och en ganska stor personlighet inom jazz- och musikalvärlden. Att ta klass för Chet Walker har varit helt fantastiskt och eftersom jazz är något som ligger mig extra varmt om hjärtat så har hans klasser verkligen inspirerat mig på många sätt.

Det är alltid kul när det är fullt upp och man har en del att bita i men tillslut kan man bli lite slutkörd både i kroppen och framförallt i hjärnan. Det bästa sättet för mig att utvecklas som dansare är att hitta balansen mellan riktigt “hard work” och vila. Så nu blir det alltså påsklov och jag lämnar skolan med ett leende på läpparna och tänker att det ska bli skönt med en veckas semester i Dubai dit jag och min kära vän Louise ska.

Glad Påsk på er!
//Niki

"DaTha" koreografi Alexandra Campbell foto Carl Thorborg
Kungliga Svenska Balettskolans avgångselever 2009
på Dansens Hus stora scen.

Vecka 11

Senaste veckan har vi avslutat våra intagningsprov till yrkesutbildningen. Förra lördagen var det dags för de yngsta, sökande till åk 4, att göra slutprov och i lördags var det de sökande till gymnasiet som visade sig för juryn. Vi önskar de som kommer in Varmt Välkomna.
Alla de andra önskas Lycka Till i sin fortsatta dansträning.
Att dansa är härligt var det än utförs!

Repetitionsarbetet inför Vårföreställningarna är i full gång. Den 27 maj har avgångseleverna premiär på ”All in…”, med koreografier av Örjan Andersson och Susanne Jaresand på Dansens Hus. Det är fjärde gången som vi samproducerar med avgångsklassen på Balettakademien i Stockholm.

Vår egen Vårföreställning i Riddarfjärdsteatern har premiär den 1 juni kl.19.00. Biljetter kommer snart att kunna bokas vår hemsidan www.kungligasvenskabalettskolan.se

Annars väntar vi väl mest på att våren skall komma till Stockholm på riktigt. Solen tittar fram emellanåt och jag längtar efter uteserveringar och solglasögon.

/Susanna

Elizabeth Andrews och Philip Berlin gy III. Foto: Carl Thorborg

Livet är för kort för att hinna tveka.

Kanske dags att presentera sig. Sofia Eriksson heter jag och är den fjärde bloggaren. Är i grund och botten en göteborgare som nu har flyttat upp till Stockholm för att följa mina drömmar.

Jag började dansa ganska tidigt, redan vid fyra års ålder. Anledningen till att jag började dansa var för att jag såg ett program på tv där det var ballerinor med rosa söta kostymer som dansade. Då sa jag till mamma att det där vill jag hålla på med! Så jag började dansa barndans och sen dess är jag fast. Älskar dans i alla former och vet inte vad jag skulle göra utan dansen.

Så det är anledningen till att hela denna resan började. Jag valde att börja på Svenska Balettskolan i Göteborg och där gick jag från 4:an till 9:an. På den lilla fritid jag hade dansade jag lite allt möjligt, allt från jazz till hip-hop.

Sedan sökte jag in till Kungliga Svenska Balettskolan. Intagningen var nervös, har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Den mest nervösa delen var nog solobiten. Att stå på scen helt själv framför en jury, som skulle bedöma mig. Jag minns att jag stod där och tänkte, hur ska jag klara det här? Men när jag hörde musiken och jag började röra mig så kändes det inte omöjligt längre.

Men det gick bra, jag överlevde och nu väntade jag på brevet, där det skulle stå om jag kommit in eller inte. Det efterlängtade brevet som jag knappt vågade öppna, det kom. Jag öppnade det och blev helt överlycklig, jag hade kommit in på Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm, jag hade klarat det.

Det jag inte hade väntat mig var hur skrämmande det ändå kändes. Jag skulle flytta hemifrån, jag skulle stå på egna ben jag skulle sköta ett helt hushåll.. själv. Men med mycket stöttning och stark vilja så gick det och här är jag nu, ett och ett halvt år senare och jag stortrivs. Det är det bästa valet jag gjort i hela mitt liv och jag skulle inte vilja ändra på någonting.

Det var allt jag hade att säga för denna gången ^^

Tiden går fort när man har roligt

Mitt namn är Niki Lindblom Oscarsson och jag är en av de priviligierade elever som fått chansen att förvalta min talang på den enda gymnasiala, proffesionella dansarutbildningen som finns i Sverige. Dans var dock inte alls det jag hade tänkt hålla på med från början.

Jag växte upp i Stockholm på Södermalm och var som liten en mycket sprallig flicka som älskade att klättra och slåss och kunde aldrig sitta still. När min mamma hade fått nog av min hyperaktivitet bestämde hon sig för att sätta mig i en ”balett och barndans”-grupp vid ca fem års ålder. Detta blev inte särskilt lyckat och jag hade svårt att koncentrera mig. Jag hoppade runt på mitt egna vis som jag tyckte var roligt och dom andra barnen tyckte att jag var väldigt konstig. Det blev alltså en ganska kort period i barndans gruppen för mig.

Det var först i årskurs åtta som jag förstod att det var dansen mitt hjärta brann för. Jag hade valt dans som tillval i skolan och när vi hade en praovecka så valde jag att spendera den just på Kungliga Svenska Balettskolan. Jag fick då titta på olika dansklasser på skolan och med tårar i ögonen såg jag eleverna flyga förbi över dansgolvet. Det var i den stunden någonting väcktes till liv inom mig. Någonting som jag aldrig hade känt förut. Jag hade blivit förälskad i dansen. Jag förstod inte hur eller varför. Men jag visste bara att jag måste få göra det där som fick mig att uppleva alla dessa underbara känslor. Jag visste bara att om jag inte får dansa så dör jag.

Jag var femton år när jag bestämde mig för att jag ville spendera mina tre gymnasieår på Kungliga Svenska Balettskolan. Redan då var jag van vid att stå på scen både med sången, i teatersammanhang och till viss del med dans eftersom jag gick på Kulturamas Musikdramatiska Grundskola som då var inriktad på musikal och show, men jag förstod att det krävdes mycket mer än det jag lärde mig på Kulturama för att komma in på skolan.
Det var ett och ett halvt år innan audition som jag på allvar började dansa. Det var kurser flera timmar varje kväll inklusive helgdagar och det var alla möjliga dansstilar jag prövade. Tiden innan audition blev en kort intensiv period av blod, svett och tårar och det slutade med att jag blev antagen till Kungliga Svenska Balettskolans moderna linje.

Nu har jag alltså redan hunnit fylla arton år och har gått på balettskolan i ca två år. Det har varit mycket jobb och slit, då livet med dansen inte alltid är lätt. Men jag har utvecklats enormt mycket på många sätt sen jag började och det har varit helt rätt plats för mig att växa och utbildas till dansare. Det går inte att undvika att tänka på hur fort tiden går och det är svårt att förstå att denna fantastiska utveckling har skett under två korta år. Nu är jag myndig vilket betyder att jag plötsligt 100% ensam måste stå ansvarig för mitt beslut att leva med dansen och det känns både skrämmande och spännande. Man säger ju att tiden går fort när man har roligt och tiden på Balettskolan har minst sagt galopperat iväg.

"Knubbsälen från Linköping"

"En nervös Gurra på sin första skoldag på Kungliga."

Hej!

Gustav Udd är mitt namn, och jag pluggar andra året på den Moderna inriktningen.Nu har jag sportlov och har rest hem till min familj i Linköping. Skönt att ladda batterierna och träffa gamla klasskompisar. Det är inte ofta man får tid att se dem när man inte bor i stan längre.

Hela förra veckan var det intagningsprov på skolan och det var svårt att inte tänka på hur jag kände mig för två år sedan, då jag utsattes för samma nervositet som dem. Jag hade alltid varit verksam med konserter, musikaler och teateruppsättningar under hela min tid i Linköping och tränade klassik balett två dagar i veckan. Men jag hade aldrig testat Modern dans förut, men mina föräldrar tyckte att om jag skulle söka till skolan kunde jag lika gärna testa och söka till båda inriktningarna.

Jag är så glad att jag lyssnade på deras råd. För att trots att jag kämpade som ett djur under den moderna intagningen och rullade runt på golvet som en osäker knubbsäl, så tyckte jag mer och mer om den moderna danskonsten. Jag var så nervös när jag hela tiden gick vidare och tillslut slog det mig att om jag kom in på skolan, så skulle jag behöva lämna allt jag hade byggt upp hemma i Linköping.

Att vara 16 år och flytta ifrån sin familj och sina vänner är ett oerhört stort steg i ens liv. Jag trodde aldrig att jag skulle klara mig ensam. Jag kunde inte ens koka ett ägg när jag flyttade upp till huvudstaden. Men idag bor jag i en mysig etta på söder, nära skolan och stortrivs med utbildningen, vännerna och staden. Haha, och jag kan koka ägg. ;) Men det jag insåg snabbt var att det inte var så farligt ändå. Grovsopor,tvättning, inköp av mat och danskläder, plugg och allt annat som man måste göra för att leva ett liv ensam är som rena vardagssysslor för mig nu. Jag tror att när man väl "måste" lära sig, så tvekar man inte. Man gör det och inser något nytt om sig själv.

Så även om det var svårt och en jobbig process, så ångrar jag inget idag. Under de år jag har gått på skolan har jag lärt mig så mycket och fått ta del av så mycket jag aldrig skulle kunnat att få hemma. Jag kan ärligt säga att jag ingen osäker knubbsäl längre. Jag är en danselev som redan nu längtar tillbaka till skolan och vardagen igen!

*UDD*

Hallå alla nyfikna!

Det är alltså jag som får allra första ordet på den här bloggen för Kungliga Svenska Balettskolan (i Stockholm, med stolthet). Innan jag börjar skriva om vad som händer för just mig på skolan och runt omkring vill jag säga lite om vem jag är.

Jag heter Anton Rosenberg, är 17 år och går andra året på KSB:s gymnasiums yrkesdansarutbildning med inriktning klassisk balett. Innan gymnasiet gick jag hela KSB:s grundskoleutbildning, från 4:an upp till 9:an, som till största delen höll till på Högalidsskolan i Hornstull (Södermalm, Stockholm). Innan dess gick jag på en vanlig skola och dansade mycket på fritiden på en dansskola som heter Sway. Att det var just på Sway jag började dansa beror delvis på att jag själv bodde (och fortfarande bor) ute i Täby, där det ligger. Jag fortsatte dansa där ungefär ett år till samtidigt som första året på KSB.

På högstadiet tog jag ett gäng kurser på Dans Center och då dansade jag nästan hela lördagen varje vecka, eftersom vi även hade balettklass, och ofta t.o.m. repetitioner inför kommande föreställningar, på skolan på lördagar. Just nu har jag inte så mycket fritid att ta extra klasser på och de saknar jag på ett sätt, men det kostar ju också en slant och jag vill heller inte slita ut mig.
Mina skoldagar är för tillfället, och för det mesta, från 8 till 18 eller 17:30. Anledningen till att jag slutar så sent är på grund av att jag har rep inför vårföreställningarna, och inför tävlingen Stora Daldansen i Falun.

Jag vet inte hur jag ska avsluta detta inlägg, så jag ger ut ett citat:
“Det är omöjligt att njuta helt av sysslolösheten om man inte har mycket att göra.” - Jerome K. Jerome

Välkommen till Kungliga Svenska Balettskolan

Jag heter Susanna och arbetar som producent på Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Välkommen till en Blogg som skall berätta mer om skolan.

Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm utbildar blivande danskonstnärer från de första prövande stegen i grundskolans årskurs 4 till den dag då den färdiga dansaren möter yrkeslivet. Kungliga Svenska Balettskolan är Sveriges enda institution som utbildar professionella dansare på gymnasienivå. Då skolan har riksintag kan dansintresserade ungdomar från hela landet göra sitt yrkesval till dansare redan i gymnasiet när de har som bäst förutsättningar att utvecklas. Dans och teori integreras i en samlad skoldag som ger eleverna både en omfattande dansarutbildning och en fullständig gymnasiekompetens. Kungliga Svenska Balettskolan utbildar dansare i modern-nutida dans och klassisk balett. Utbildningen syftar till att ge en konstnärlig fördjupning i scenisk framställning och att utforska kroppens ändlösa möjligheter till uttryck och under utbildningen ges eleverna tillfälle att knyta an till landets främsta koreografer och scener.